Glädje i vintermörkret.

I dag var jag på besök hos en organisation med en väldigt politiskt inkorrekt värdegrund men en desto mer korrekt verksamhet. Ja, jag vet att vissa kanske tycker det är fel men jag har aldrig trott på att påverka genom avståndstagande. De jag känner i organisationen är bra människor så jag upplever att det finns möjlighet för bra diskussioner. Nu lyckades jag väl inte påverka särskilt mycket i kväll eftersom jag inte hann deltaga i samkvämet.

Vad jag ville komma till var att jag i dag var i Frälsningsarméns tempel (heter det tempel?) tillhörande Vasakåren och lyssnade på deras kör Vasa gospel. Frälsningsarmén har fascinerat sen jag gjord ett grupparbete om dom på högstadiet. Jag har även några goda vänner som är aktiva där varav en i kören så det var kul att vara med en kväll och få en titt in i deras värld.

Det var länge sedan jag såg en sådan glädje och lycka som i kören och publiken under framträdandet. Musiken varvades med vittnesmål om hur Jesus och Gud finns till hjälp och stöd i vardagen. Det måste vara fantastiskt att känna detta stöd.

Jag skall erkänna att jag inte är någon stor kännare av gospel. Förra gången jag var på gospel såg jag Andre Crouch och Solid Gospel, dom hade en bättre anläggning men det här var minst lika medryckande. En annan positiv sak med kvällen var att det var inget tungomålstalande vilket jag som sekulariserad människa upplever lite skrämmande.

Även om jag inte delade körens och publikens tro på högre makter blev jag smittad av glädjen. Ja jag tror faktiskt man blir glad och mår bra av att vara med glada människor. Jag kände mig i alla fall betydligt piggare när jag gick där ifrån. Nu har jag rekat och visat närvaro en gång så nästa gång får jag börja påverkansarbetet nästa gång.