Livvaktens onda öga

Idag mötte jag Prinsen på Riddargatan. Han var på väg för att shoppa lite persedlar i Stureplans utkanter. Det var Prinsen, en medelålders kvinna och en man som såg ut som en korsning mellan en amfibesoldat och en biljettkontrollant som konstant skannade av omgivningen med blicken. Vi kan väl lätt säga att han stack ut lite i sin Tenson liknande jacka.

Eftersom jag letade parkeringsautomat gjorde jag svepanden fram och tillbaka längs med vägen tills jag såg automaten och satte kurs på den och passerade gänget. - Snygg bestickkollektion sa jag inte till Prinsen. Det kanske jag borde så hade han kanske blivit glad. Livvakten hade nog sätt mitt sökande mönster långt innan jag såg dem och redan vid mötet stirrade han stint på mig. Situationen blev nog inte bättre av att jag när kom tillbaka till bilen upptäckte jag att det var förbjudet att stå där jag står i ytterligare 20 minuter. Jag ställer mig därför på motsatt sida gatan och spanar efter Lapplisor ett tag tills jag inser att jag lika gärna kan sätta mig i bilen och lyssna på kvart i fem Ekot. Klockan slår fem och jag är ”home free” så att säga och går ur bilen och ner för backen mot Stureplan bara för att åter möta livvaktens onda öga där han står och stirrar ut genom skyltfönstret.

Lite nöjd måste jag säga att jag är för att någon tycker jag verkar hotfull :). Jag har alltid viljat vara stygg. I övrigt är jag rätt nöjd med att min idé om upplägg i samband med nästa års Prinsessbröllop börjar sprida sig i organisationen, chansen att det blir så har därmed ökat lite.

Ljus i mörkret

Nu börjar vi tack och lov gå mot ljusare tider i allt snabbare takt jag är ingen älskare av vintermörker precis. Vad som är bra med vintermörkret är att man kan njuta av stadens ljus och då särskilt neon- och ljusskyltar. Här är några exempel ut och njut!