Arthur´s day

I dag var det 250 år sedan Arthur Guiness skrev på kontraktet för St James Gate bryggeriet. Mycket bra tycker jag anar hade man inte antagligen inte kunnat njuta en Guiness utanför Irland. Det finns ingen bra Guiness väster om Galway och Öster om Dublin har jag hört. Men när saknaden blir för stor så duger den i Sverige det är helt klart.
Helt klart var också att detta skulle firas och då gärna med en skål för Arthur kl1759 Irländsk tid (nå alla som varit på Irland fårstår ju att detta måste vara dömt att misslyckas, så exakta är dom inte med tid)som rekommenderades på G:s hemsida. Skam och säga tog det mig rätt lång tid (typ tre dagar) innan jag kopplade varför just kl 1759. För er som är lika tröga som mig kan jag ge följande ledtrådar: Vilket år är det i år? Vad blir det om man minskar det med det antal år som gått sedan kontraktet skrevs på?

Dålig på huvudräkning? Mmm 1759 kanske...

Nåväl några arbetskamrater och jag drog ner till Dubliner för att fira med en minst en pint och lite genuin Irish Stew. Även om dom inte hade uppfattat detta med 1759 i baren så hade dom i alla fall fattat att det var ett jubileum för man fick en nyckelring med sin Guiness. För er som missade tillfället kan jag bara beklaga men finn tröst Guiness är alltid god.

Glöm inte bilden längst ner den är nog min favorit "One day only"





---------------------------------------(1/4)------------------------------------

Management utan sågspån

Management från cirkusens manege som i sin tur relaterar till att hantera hästar, att få dem att gå åt samma håll i cirkusens fall. I nycirkusen är hästarna borta (och alla andra djur också) och manegen med sågspån är ersatt av en scen.

I fredags var det nycirkuspremiär för mig hos Circus Soleil och deras föreställning Saltimbanco. Det som kändes nytt och fräscht var att det hände mycket på scen under numren att det var en inramning, i detta fall staden enligt deras hemsida. Numren i sig var också fantastiska men inget jag inte sett förut och de flesta live faktiskt. Det viktiga är att det gjorde inte någoting. Cirkus live är fantastiskt och det är så det skall vara. Efter att sett cirkus på tv under en längre tid hade jag nästan tappat tron på underhållningsformen men efter att ha återupplevt cirkus live på cirkusfestivalen i Karlskrona blev lite frälst igen. Så min rekommendation är res er från soffan möt cirkusen i tälten!

Nära Drottning upplevelse

Japp, nu har det hänt igen en NÄRA upplevelse. Okey, det hände egentligen för ett par veckor sedan men det har ju varit dåligt med bloggandet.

Scouterna hade ett evenemang på Livrustkammaren på slottet med en massa gäster och Kungen och Drottningen skulle vara värdar. Jag skulle vara där och hjälpa till att bära grejer och servera dricka.

Efter ett äventyr med dricka hämtning (som jag skall berätta om senare) så jobbade vi på och snart började kaoset övergå i ordning och vi plockade bort de sista grejerna så det blev fint innan gästerna skulle komma.

När jag reser mig efter att ha plockat upp en låda står det en dam typ 40 cm framför mig. Hon ser väldigt bekant ut. Vis av min nära ÖB upplevelse beslutar jag att tänka först innan jag säger något denna gång. Hjärnan går på högvarv. Jag känner inte igen henne som någon scout som varit med och jobbat. Hon säger hej men en liten bryning det låter som tyska… Nu mer vis efter ovan nämnda tidigare inträffade incident säger jag:

-God afton.

Sedan kommer det en gråhårig man som jag känner igen från enkronorna. Då kopplar hjärnan rätt och jag inser att det är hans fru som stå framför mig och jag är glad för att jag inte sa tjena tjena denna gång.

Varför kan kärringen inte stå still?

Nu är det dags igen att dra igång bloggen och vi börjar framifrån och går bakåt. Den här sommaren har varit en konsertsommar utan dess like med tre stadion konserter AC/DC, U2 och slutligen Madonna. Som sagt vi börjar från slutet och går bakåt.

Av någon outgrundlig anledning får man ju inte ha med sig kamera in på konserterna utan man måste smuggla om man vill ha ett konsertminne som kostar under hundra kronor. Efter ett misslyckat försök att få in systemkameran på AC/DC så blev det att gå över till kompakten. Lättare att få in men sämre bilder ljuskänslighet är väl så där.

Konserten var inte bra men det var ingen konsert egentligen utan en show men vilken show! Problemet var att jag och många andra hade väntat oss en konsert med publikkontakt så jag blev besviken. Till Madonnas försvar kan sägas att jag borde vetat bättre jag såg ju henne på Eriksberg 1990 då var det också show och den var också fantastiskt. Det har uppenbarligen blivit för mycket Bruce på sista tiden så man glömt att uppskatta en riktig show.

Det dröjde ett tag sen växte upplevelsen i fram i efterhand och så här efteråt är jag helt nöjd med showen och upplevelsen. Den enda erfarenhet man kan dra är att man skall aldrig köpa biljetter med sidosikt när det är SHOW.

Och jo, till slut stod hon still!

Live 1988 på Eriksberg död 2009 i LA

En dag som denna kan väl inte någon som är det mista intresserad av musik blogga om något annat än Michael Jackson. Så här kommer min historia.

Mitt möte med MJ började med att min vän Mikael Persson (nu mer Mikael Madefalk kolla gärna på hans bilder här) började tala om en skiva som snart skulle släppas. Han hade hört om den på legendariska Soul Corner med Mats Nileskär som jag aldrig riktigt klarade av. Lät mig därför inte imponeras särskilt mycket men när jag väl fick höra Thriller (LP;n) så ändrade jag uppfattning. Det är inte många dåliga låtar på den skivan.

Sedan kom han till Eriksberg. Jag var väl egentligen mer intresserad av Kim Wild som var förband men när MJ drog igång fanns det nog ingen som inte blev frälst. Det var definitivt en av de absolut bästa konserter jag någonsin sett. Det var då jag förstod vad som menades med uttrycket entertainer, MJ var entertainern personifierad en sång och dans man som jag bara sett på film fram till dess. Det var helt enkelt en magisk kväll. Jag önskar att man hade kunnat frysa tiden där och då och bara minnas den delen av Michael Jackson the King of pop.

Highway to hell

Hell ain't a bad place to be so I got on the Rock n' roll train. The train is a War machine powered with T.N.T. but Anything goes. I meet Whole lotta Rosie she Shoot to thrill. Over us where is Black Ice. You shook me all night long and then there where thunderstruck and we where shoot down in flames. Hell´s bells are ringing in my ears.

Leva drömmen

Sitter och lyssnar på P4 retro med Clabbe. Fram till nu har det varit ett enda långt pärlband av hits. Som om han samlat ihop alla de bästa låtarna från Rakt över disk tiden och bränner av dem på en rad. Det är inte utan att man börjar fundera när man sitter i ljuset av sommarnatten och lyssnar. Fundera på den tid som var och hur det blev.

När jag var liten lekte vi indian och cowboy i den gamla grusgropen som nu är nästan helt igenväxt. Vi var stora gäng på 10-15 personer och vi var utklädda. För dagens barn skulle man väl få beskriva det som ett TV spel fast man fick springa själv och blev man tillfångatagen kunde man få tillbringa resten av dagen bunden om ingen befriade en. Så småningom blev vi lite äldre och lekte krig. Efter ytterligare en tid ryckte jag in i lumpen och blev kvar. Jag lumpade och jobbade mina första år i de sista skälvande minuterna av kalla kriget. Under vattnet i vår ubåt spanade vi sovjetiska övningar, jagade ubåtar och blev jagade av sovjetiska fregatter med sonarping som fick vattnet att koka. Jag levde min barndoms dröm jag hade min barndoms lek som yrke. Hur blev det vardag?