Sitter och lyssnar på P4 retro med Clabbe. Fram till nu har det varit ett enda långt pärlband av hits. Som om han samlat ihop alla de bästa låtarna från Rakt över disk tiden och bränner av dem på en rad. Det är inte utan att man börjar fundera när man sitter i ljuset av sommarnatten och lyssnar. Fundera på den tid som var och hur det blev.
När jag var liten lekte vi indian och cowboy i den gamla grusgropen som nu är nästan helt igenväxt. Vi var stora gäng på 10-15 personer och vi var utklädda. För dagens barn skulle man väl få beskriva det som ett TV spel fast man fick springa själv och blev man tillfångatagen kunde man få tillbringa resten av dagen bunden om ingen befriade en. Så småningom blev vi lite äldre och lekte krig. Efter ytterligare en tid ryckte jag in i lumpen och blev kvar. Jag lumpade och jobbade mina första år i de sista skälvande minuterna av kalla kriget. Under vattnet i vår ubåt spanade vi sovjetiska övningar, jagade ubåtar och blev jagade av sovjetiska fregatter med sonarping som fick vattnet att koka. Jag levde min barndoms dröm jag hade min barndoms lek som yrke. Hur blev det vardag?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar