fredag 14 maj 2010

Bonddag

Efter lite inhandlade av vin och lokala delikatesser var det dags för lite äventyr. Svårt att slå gårdagen ur filmsynpunkt men genom att köra runt Gardasjön fick jag i alla fall njuta av vyerna och vägarna från James Bond, Quantum of Solace….. Häng med.

The Tourist


Platsen är Venedig. En Marcusplats i dugg regn ganska gott om turister. Genom folkmassan ser jag en kamerabom och det visar sig att en del av platsen är avspärrad för filminspelning. Detta är en lockelse som en man som knatat en halvmil i 30 gradig värme bara för att se inspelningsplatsen för MASH inte kan motstå. Filmen heter The Tourist jag känner ingen namnet men kan inte komma på vilka som skall vara med känner inte igen skådespelaren som går fram och tillbaka heller, nåväl tar några bilder på repetitionerna och tänker att jag får googla när jag kommer hem.

Plötsligt så händer det, Johnny Depp står framför mig tar min hand och säger: - Nice… Han har ett fast handslag och jag får direkt en känsla av förtroende. Jag känner ett tryck över ryggen och ett skrikande ljud i öronen sedan är han borta.

Vid närmare analys visar det sig att trycket över ryggen och skriket i öronen inte beror på mr Depp utan snarare på tio unga tjejerna som skrikande slänger sig fram emot honom bara för att konstatera att livet är orättvist och att de lika gärna kunde slängt sig i en vägg istället för mot mig.

Så är det, rätt som det är möter man en filmstjärna. Japp, bilden har jag tagit alldeles själv.

söndag 2 maj 2010

En svunnen tid


Efter att ha knallat 5 km spåret på Revingeläger och tömt skorna vet jag varför närmaste by heter Södra SANDby. Nå inte långt från denna by ligger det en ännu mindre by som heter Harlösa. Denna ort skulle gått mig helt förbi om det inte vore för att det finns en replika av en gammal BP mack där. Veteranbilar, gamla prylar i affären. Allt som om tiden stannat. Klart kul och värd en omväg.

lördag 5 december 2009

Ett ögonblick snart ur tiden

Klockan är strax efter ett när jag stiger ut ur kanslibyggnaden i Karlskrona. Nere vid kajkanten står ett gäng civilklädda ungdomar på en linje. Ett och ett ropas deras namn upp och de får gå fram och hämta sitt betyg av befälen. Jag slänger en blick och tänker inte mer på det. När jag hämtat min väska i bilen och bytt om till civila kläder i gympasalen och är på väg tillbaka är de fortfarande kvar. Ledet är brutet och de står i en klump. Befälet och en representant från staben står en bit bort. Jag stannar till och önskar dem trevlig helg och kollar vad som hänt sen sist vi sågs. Under tiden börja gruppen skingras, många går fram till befälet och tar i hand och säger några ord. En tjej bryr sig inte om befälets framsträckta hand utan ger det generade befälet en stor kram. Vad skall han göra? Han har inte längre något befäl över henne. Hon är fri. Han kramar tillbaka och önskar henne lycka till.

Sakta går de ut genom vakten. Några ensamma, resten i större och mindre grupper men på parkeringen tar det stopp igen. Gruppen samlas, står tätt tillsammans och talar lågmält, någon tittar på klockan bryter sig ut vinkar sätter sig i en bil och kör iväg. Jag startar min bil och kör bort till Klockgrillen för att få i mig lite lunch. Ett av gängen kommer gående medans jag står och väntar på maten. Tjejen som kramade befälet talar i sin mobiltelefon ”- Jag har muckat nu! Så gyyyyt!” hör jag henne säga men känslan återspeglas inte i hennes ansikte, det är snarast sorgset.

Det är muck för några av Mainbasens vaktvärnpliktiga. Ett ögonblick som snart går ur tiden, den 1 juli nästa år läggs plikten vilande och alla blir frivilliga.

fredag 25 september 2009

Två filmer ett manus?

En ung man är i konflikt med arvet efter sin far. Han antas på en utbildning för officerare men känner han inte riktigt hör hemma där. Under utbildningen blir han kär i en kvinna som också blir kär i honom men han sviker henne och lämnar henne. Hans bästa vän på utbildningen dör. Han vill hoppa av men en av lärarna på kursen övertalar honom att stanna kvar. Han har chansen att bli etta men blir det inte istället blir han en i gänget. Han tar sitt förnuft till fånga och letar upp kvinnan han älskar känslorna är fortfarande besvarade.

Två filmer ett manus eller har jag fel?




torsdag 24 september 2009

Arthur´s day





I dag var det 250 år sedan Arthur Guiness skrev på kontraktet för St James Gate bryggeriet. Mycket bra tycker jag anar hade man inte antagligen inte kunnat njuta en Guiness utanför Irland. Det finns ingen bra Guiness väster om Galway och Öster om Dublin har jag hört. Men när saknaden blir för stor så duger den i Sverige det är helt klart.
Helt klart var också att detta skulle firas och då gärna med en skål för Arthur kl1759 Irländsk tid (nå alla som varit på Irland fårstår ju att detta måste vara dömt att misslyckas, så exakta är dom inte med tid)som rekommenderades på G:s hemsida. Skam och säga tog det mig rätt lång tid (typ tre dagar) innan jag kopplade varför just kl 1759. För er som är lika tröga som mig kan jag ge följande ledtrådar: Vilket år är det i år? Vad blir det om man minskar det med det antal år som gått sedan kontraktet skrevs på?

Dålig på huvudräkning? Mmm 1759 kanske...

Nåväl några arbetskamrater och jag drog ner till Dubliner för att fira med en minst en pint och lite genuin Irish Stew. Även om dom inte hade uppfattat detta med 1759 i baren så hade dom i alla fall fattat att det var ett jubileum för man fick en nyckelring med sin Guiness. För er som missade tillfället kan jag bara beklaga men finn tröst Guiness är alltid god.

Glöm inte bilden längst ner den är nog min favorit "One day only"





---------------------------------------(1/4)------------------------------------

söndag 20 september 2009

Management utan sågspån



Management från cirkusens manege som i sin tur relaterar till att hantera hästar, att få dem att gå åt samma håll i cirkusens fall. I nycirkusen är hästarna borta (och alla andra djur också) och manegen med sågspån är ersatt av en scen.

I fredags var det nycirkuspremiär för mig hos Circus Soleil och deras föreställning Saltimbanco. Det som kändes nytt och fräscht var att det hände mycket på scen under numren att det var en inramning, i detta fall staden enligt deras hemsida. Numren i sig var också fantastiska men inget jag inte sett förut och de flesta live faktiskt. Det viktiga är att det gjorde inte någoting. Cirkus live är fantastiskt och det är så det skall vara. Efter att sett cirkus på tv under en längre tid hade jag nästan tappat tron på underhållningsformen men efter att ha återupplevt cirkus live på cirkusfestivalen i Karlskrona blev lite frälst igen. Så min rekommendation är res er från soffan möt cirkusen i tälten!